0 Läs mer >>
 
Det här är en fantastisk bok. Läs den!
 

Sånger från jorden

0 Läs mer >>
I boken "När vinden vänder" skriver Bengt Bodin bland annat detta:
 
"Det är ett signum för nuvarande verklighetsuppfattning att man i grundskoleutbildningen tonar ner naturkunskap och hantverkskunskap och ingorerar odlingskunskap som kan förutses ha en särskilt viktig roll i ett lågenergisamhälle. Att i skolutbildningen anpassa elevernas tänkande, känslor och handlande till att överensstämma med kraven i en livsstil som inte kan upprätthållas är djupt orättfärdigt. Ett lågenergisamhälle har andra livsvärdekomponenter och annat kompetensbehov än ett högeenergisamhälle. Ser man på politisk nivå inget hinder för ett globalt högenergisamhälle är vi alla att beklaga.
Det är nu angeläget att öka utbudet av utbildning som ger praktisk och teoretisk kompetens i hushållning, hantverk, odling, djurhållning, skogsskötsel, landskapsvård, lagring och beredning av livsmedel, samverkansformer, mm. Behovet av sådan kunskap är stort inte bara på landsbygden utan även i städer och samhällen. Förutom att succesivt frigöra människor från beroende av försörjningsstrukturer som inte är långsiktigt pålitliga bidrar de till förståelse för natursystemets funktioner och begränsningar."
 
Det här är något jag funderat en hel del över. Jag ställer mig ofta frågan om det våra barn får lära sig i skolan verkligen är relevant. Så klart lär de sig en massa värdefulla saker men det saknas viktig kunskap om framförallt matproduktion. Vi har kommit så långt från verkligheten att tillgången på mat anses som en självklarhet, inte många reflekterar över hur sårbart vårt livsmedelssystem är. Barn som upplever det meningslöst att gå till skolan (det händer något i mellanstadiet) har de verkligen fel? Kan det vara så att delar av det de får lära sig är onödigt? Varför har vi inte praktisk odling och djurhållning på schemat i grundskolan? De vore ett fantastiskt tillskott till skolköket, egenodlad mat - istället för importerad. Dessutom skulle barnen då verkligen lära sig matens värde, en insikt de felsta vuxna i vårt land sorgligt nog saknar...
 
Jag kommer att skriva mer om den här boken. Förutom vissa tillkrånglade partier med lite väl vetenskapliga formuleringar, levererar den skarpa sanningar med ett visst mått av ironi - vilket jag gillar.

När vinden vänder

0 Läs mer >>
Farväl till arbetslinjen.
 
 
I den här boken diskuteras vad som bör/kan/kommer att inträffa vad gäller arbete. Synen på arbete. Vikten av att fördela det arbete som finns i en framtid där det mest troliga är att mängden arbete som behövs kommer att minska. Vad färre arbetstimmar kan innebära för individen. Och för samhället i stort. Vad den tillväxtbaserade ekonomin har för inverkan på människor och miljö. Vad har vi för allternativ?
 
"För att lösa de problem som jobb- och tillväxtsamhället skapat går det inte bara att mildra konsekvenserna. Det krävs att man bryter med föreställningen om att det hela tiden ska bli mer av allt. Det krävs att vi lämnar tillväxtsamhället bakom oss"
 
"Det finns inget naturligt med ekonomiska system: de är skapade av människan. De kan förändras av människan på samma sätt som systemet förändrar människan."
 
Pierre Gilly
 
"Separationen av produktion från reproduktion och konsumtion gör att vi ofta ignorerar under vilka villkor det vi äter, har på oss eller arbetar med har producerats. Det döljer de sociala och miljömässiga kostnaderna, och det skymmer förhållandena för den befolkning på vilken vårt producerade avfall dumpas. Skapandet av liv för vissa innebär ofrånkomligen död för andra. Vi behöver komma ifrån ansvarslösheten inför konsekvenserna av våra handlingar; den är ett resultat av hur den sociala arbetsdelningen är organiserad under kapitalismen.....globaliseringen har förvärrat denna kris och ökat avståndet mellan vad som produceras och vad som konsumeras. Trots att globaliseringen på ett yttre plan ser ut som att vi har kommit varandra närmare, har den i själva verkat ökat vår blindhet för blodet i maten vi äter, oljan vi använder, kläderna vi har på oss och datorerna vi kommunicerar med."
 
Samira Ariadad
 
Mycket intressant och tänkvärt står det i den här boken. Jag funderar ibland över varför vi ska ha det som vi har det nu. När en del i det närmaste jobbar ihjäl sig medan andra inte får något arbete överhuvudtaget. Vilket resulterar i sjukskrivna människor. Utbrända. Psykiskt sjuka. Fysiskt sjuka. Det är inte rimligt.
 
Då är det stärkande att veta att det finns de som funderar på andra sätt att förhålla sig. På en annan lösning. Ett annat typ av samhälle är möjligt. Det handlar mest om vilja, egentligen.
 
 
 
 
 

After work

1 Läs mer >>
Jag läser om täckodling och inspireras. Visserligen har jag använt mig litegrand av täckodling hittills också. Men inte "på riktigt". Att alltid ha jorden täckt av ett tjockt lager hö eller annat organiskt material. Slippa det mesta ogräset, uttorkning och luckring. Få en mullrik jord. Slippa gräva. Få större skörd. Slippa gödsla. Det sistnämnda är i och för sig inget självändamål hemma hos oss eftersom vi har en hel del hönsgödsel som behöver få komma till nytta. Men det går ju att blanda med det i det övriga täckmaterialet :)
 
Ruth Stout får det att låta superenkelt och jag vill gärna tro henne. Som varande rätt klen så underlättar den här metoden säkert mycket för mig. En viktig sak att tänka på i sammanhanget är dock att det tar några år innan det blir så där skitbra. Särskilt när man, som jag, har lerjord. Men bättre bör det ju bli genast så det är bara att köra igång.
 
Sonens flickvän jobbar på ett stall. Där har de gammal hö de vill bli av med. Helt perfekt för mig som tänkt satsa helhjärtat på täckodlandet den här hösten. "Ska bara" få hem det och sen lägga ut det i mina grönsaksland. Bäst tid att börja tycks vara på hösten, vilken också känns logiskt. Men man kan så klart börja när helst andan faller på. En viktig lärdom av den här boken är att man ska göra som man vill. Göra det som känns rätt.
 
Det gillar jag.

Den arbetsfria trädgå...

0 Läs mer >>
Jag fick en bok med posten.
 
 
Historien börjar med att huvudpersonen, Mikael, tar livet av sig - vilket ju är lite ovanligt...
Men efter döden erbjuds Mikael att återfödas och bli Ambassadören, Altan Storm. Han accepterar erbjudandet och hans otacksamma uppgift är att rädda människorna. Lite med kniven mot strupen, om vi inte slutar förstöra vår planet (och varandra) så kommer de som styr universum att utplåna oss och ersätta oss med nya humanoider.
 
"Planeter med möjlighet att hysa livsformer baserade på DNA är extremt sällsynta i universum och ingen har rätt att förstöra en sådan planet."
 
Det kan vi väl skriva under på? Ingen har rätt att förstöra en sådan planet.
 
Mikael funderar över sina möjligheter att lyckas och får till svar att:
 
"Det mest troliga scenariot är att miljöförstöringen kommer att orsaka så stor resursbrist att krig kommer att utbryta om de kvarvarande tillgångarna."
 
Inte så långt från sanningen det heller.
 
Vi rör oss i allt från världsrymnden till den lilla familjen. Jag får lite Stargate känsla när jag läser den. Känns som verklighetsbaserad scinece fiction, på ett bra sätt. De regler som gäller i bokens universum, borde inte vara särskilt svåra att följa. Även om vi misslyckas ganska totalt...
 
"Första Imperativet
Handla så att planetens förmåga att föda liv inte hotas.
 
Andra Imperativet
Handla så att humanoidrasens överlevnad inte hotas såvida det inte bryter mot första Imperativet.
 
Tredje Imperativet
Handla på ett sätt som inte vållar skada eller begränsar frihet för någon humanoid såvida det inte bryter mot det Första eller Andra Imperativet."

Det viktigaste är alltså att planetens förmåga att föda liv bibehålls. Något att tänka på i vår värld där pengar och kortsiktig vinning ofta tillåts stå över liv. Som väntat har vår hjälte vissa svårigheter med att bli trodd när han säger sig representera en större makt, men som han säger:
 
"Jag förstår att den historia jag beskriver är svår att ta till sig. Men även om den inte skulle vara sann så ställ er frågorna. Vad skulle världen förlora på en bättre miljö? Vad skulle världen förlora på mindre aggressivitet mellan nationerna?"

Huruvida han lyckas eller inte får vi inte svar på i den här boken. Fortsättning följer, två böcker till är planerade. Ser fram emot fortsättningen...

Ambassadören

0 Läs mer >>
 
En givande bok. 
 
Ett helt gäng kloka människor har skrivit om det orimliga i evig tillväxt.
 
Boo Östberg/Fredrik Sjöberg i kapitlet "Alla har rätt till ett häftigt kök - kommunen batalar" skriver:
"Det är naivt att tro att politikerna ska fixa omställningen till ett hållbart samhälle. Utan att medborgarna tar sitt ansvar går det inte. Det är ju summan av varje enskild medborgares val och livsstil som avgör hur de gemensamma resurserna används."

Det är ju det jag sagt hela tiden! Vi måste själva ta ansvar över vad vi gör med våra liv. Ansvar gentemot oss själva, varandra och resten av jorden. Genom våra egna val styr vi samhällsutvecklingen.
 
"Framtiden är överlovad - och överbelånad" Anders Wijkman:
"En fråga som jag sedan många år ställer mig är varför de allra flesta beslutsfattare inom politik och näringsliv så självklart ger ekonomena tolkningsföreträde framför natutvetarna. Särskilt som ekonomernas prognoser så ofta slår fel. Finanskrisen 2008 är bara ett exempel i raden."
 
Har ofta ställt mig samma fråga.
 
Han fortsätter: "Svaret på frågan är rimligen att allt annat än konventionell tillväxt är svårt att föreställa sig - både för makthavarna och för folk i allmänhet.
 
Så här står vi alltså. Vi vet att vi inte kan fortsätta som förut men vi har ingen aning om vart vi ska...
 
"Kulturens roll för en hållbar utveckling" Stina Oscarsson:
"Hösten 2012 var många medborgare i Sverige, med näringsministern i spetsen, upprörda över att Tillväxtverket spenderat miljontals skattekronor på lyxmiddagar, spa-vistelser, vinprovning med mera. Och visst, det var uppenbart att här hade ett förtroende missbrukats. Och självklart är det inte acceptabelt. Men jag var ändå mest förvånad över förvåningen.
Tillväxtverket är ju en myndighet för att främja vår ekonomiska tillväxt. Och hela idén med den ekonomiska tillväxten bygger ju på samma logik: att genom en ständigt ökande konsumtion få hjulen att snurra allt snabbare. Och detta måste ske utan tanke på konsekvenserna. För tillväxten har inte, och kan inte ha, någon annan moral än sin egen. Det vill säga: allt som ökar är bra, och ju mer det ökar desto bättre.
Och ändå förvånas vi när människor inom en viss organisation börjar praktisera det beteende vi anser vara helt acceptabelt för Sverige som land, och som vi förespråkar i ett globalt perspektiv. För på det nationella planet är det helt ok och till och med önskvärt att vi förbrukar långt mer än våra tillgångar. Och att vi lever på resurser lånade (eller snarare stulna) från den fattiga delen av världen och från kommande generationer.
Och jag hade önskat att vi istället för att bara som vanligt låtit en GD avgå, hade lyft blicken lite högre. Och inte bara fortsatt som förr och betraktat oss själva som fria från skuld."

Kommentarer onödiga.
 
"Vi låter det ske framför våra egna ögon" Pär Holmgren:
"Samhället måste bli bättre på att se helheten och lyfta blicken. Vi kan inte bara titta på de problem vi ser här och nu, när de väl dyker upp. Vi behöver även bli bättre på att undvika framtida problem. Den typ av utmaningar som mänskligheten står inför under detta århundrade har mänskligheten aldrig tidigare stått inför. Det är därför inte alls konstigt att vi har svårt att ta tag i utmaningarna - och att ta dem på tillräckligt stort allvar. Men - trots vår oerfarenhet måste vi hantera frågorna. Det går inte att förhandla med "Moder Jord" och naturlagarna. Vi människor måste inse att vi behöver anpassa oss efter förutsättningarna och de, trrots allt, begränsade resurser som finns på planeten."
 
Ja, verkligen. Vi måste göra något. Nyss!
 
"Bygg nätverk och odla förnöjsamhet." Ylva Lundin:
"En av de viktigaste resurserna i omställningen av samhället är människorna. Människor som inte alls ser sin kompetens i diskussioner om Peak Oil och klimatförändringar har sin ingång i att de kan sylta, leda samtal eller bygga odlingsbäddar. De flesta grundläggande behov invånarna har kan lösas lokalt om vi hjälps åt. Via nätverket upptäcker vi nya resurser som vi inte visste fanns"

Ylvas kapitel är det sista och kanske det mest hoppingivande. Bra att de la det sist. För nu sitter jag här med en känsla av att:
 
NU JÄVLAR GÖR VI NÅGOT ÅT DET HÄR!!!!!
 
 
 
 
 

Att svära i kyrkan

0 Läs mer >>
 
I ett mycket intressant avsnitt berättar författaren om hur vi kan ta reda på hur viktigt ett visst beteende är för ett djur. Först undersöker man hur hårt de kämpar för att få tillgång till något livsviktigt, som mat eller vatten. Sen tittar man på hur hårt de kämpar för andra saker, till exempel hur hårt en höna anstränger sig för att få sova på en pinne. Det visar sig då att hon anstränger sig nästan lika hårt för att få sova på sin pinne som för att få mat, alltså är detta MYCKET viktigt för en höna. Hur många ägg av de man kan köpa i affären har värpts av en höna som får sova på en pinne?
 
Efter att ha läst avsnittet om hur slakten går till kan jag säga att jag är väldigt glad för att jag är vegetarian. Annars är den här boken mycket bra på det sättet att den inte ger några pekpinnar. Per Jensen har verkligen lyckats i sitt försök att förmedla fakta utan att tala om för människor vad de ska tycka eller göra. Tycker jag.
 
För att ge er en bild av hur många djur som slaktas bara i Sverige varje år kommer följande citat:
"I juni månad 2010 fanns det drygt 900 000 slaktsvin och 6,5 miljoner slaktkycklingar i landet. Statistiken ger en ögonblicksbild, man den totala omfattningen av djurhållningen framgår inte, eftersom kycklingar slaktas efter bara några veckors uppfödning och grisar efter omkring fyra månader. Därefter fylls stallen med nya omgångar. En mer illustrativ siffra är det totala antalet slaktade djur under hela 2010. För kycklingarnas del handlar det om nära 80 miljoner och för slaktsvinen om ca 3 miljoner."
Lägg sen till alla importerade djur. Jag vet inte hur du känner men jag får ont i magen av de här siffrorna. Man får verkligen en förståelse för hur automatiserad slakten måste vara, allt går efter löpandebandsprincipen, hur humant kan det vara?
 
Ur kapitlet "Djuren, miljön och klimatet":
"Kanske är ett ansvarstagande miljöarbete helt enkelt oförenligt med en köttkonsumtion på den nivå vi ägnar oss åt i dag. Sett till hela världen äter vi ungefär 100 gram kött per dag. Men variationen är enorm. I den industrialliserade världen sätter vi i oss nästan 250 gram om dagen, medan u-ländernas befolkning får nöja sig med knappt 50 gram. Ett sätt att reducera miljöpåverkan är naturligtvis att minska det totala köttintaget och om vi samtidigt kan fördela konsumtionen jämnare över jorden har vi uppnätt sociala effekter som inte kan överskattas."
Jag vet inte om jag behöver orda så mycket om det här. Mer maträttvisa åt folket!!!
 
Per Jensen tycks dela min vurm för kor.
"Jag har alltid haft ett särskilt gott öga till kor. Deras lugna uppsyn och sävliga temperament är ett säkert recept mot vardagens stress. Dag efter dag leverar de sin mjölk som ger oss smör och ost av olika slag och de gör det med vad som förefaller vara ett stoiskt lugn och en upphöjd harmoni. Det är såklart förmänskligande tankar, men sådana kan ibland hjälpa oss att minnas att det finns ett levande, kännande djur bakom mjölkpaketen i kyldisken."
 
Efter att ha läst den här boken känner jag mig stärkt i min övertygelse att det här med att vara vegitarian är rätt för mig. Däremot så säger jag inte att det är rätt för alla. Det är nödvändigt att några fortsätter äta kött, betande djur behövs för den biologiska mångfaldens skull och vad ska vi göra med tjurkalvarna om vi inte föder upp dem som köttdjur? Mjölkproduktionen kräver ju att korna kalvar med jämna mellanrum. Men en mycket viktig aspekt på köttätande är dels att tänka på att vi inte behöver så mycket kött, dels att vara noga med sitt val när man köper köttet. Naturbeteskött är bäst ur klimatsynpunkt om du ska äta nöt. Svenskt för djurhållningens skull, KRAV-märkt för allas skull - oavsett vilket djurslag du vill äta. Det är inte lätt att vara konsument idag...
 
 

Hur mår maten?

0 Läs mer >>
Jag har läst en mycket trevlig och lättsam bok om att skaffa höns.
 
 
Alla som någon gång funderat på att skaffa höns eller bara vill veta lite mer om höns borde läsa den här boken. Jag blev i alla fall glad av att läsa den även om den inte innehöll någon direkt nyhet för mig. Men en trivsam stund var det :)
 

Börja med höns

2 Läs mer >>
Gårdagens biblioteksbesök resulterade i ett antal böcker, innehållande höns, bin och te. Mina absoluta favoritämnen som gör att jag mår bra :) Den här boken får mig att le lyriskt, underbara bilder och en massa trevliga recept.
 
 
"Skillnaden mellan te och kaffe handlar inte bara om innehållet i koppen. Medan man får energi när man dicker kaffe, så slappnar man av när man dricker te. Att rusa runt på stan med en takeaway-mugg med tee känns väldigt främmande. När du dricker te så sätter du dig ned.
Och när du sitter där med din kopp i ena handen så växer det ut en bok i den andra.
Att sjunka ner i sin favoritfotölj och dricka te och läsa en bok tillhör livets höjdpunkter. Man tycker uppriktigt synd om dem som inte tar sig tid att uppleva det"
 
Instämmer! Det bästa som finns (i alla fall vintertid) är att sitta vid brasan, dricka te och läsa en bra bok. Ska jag någonsin frångå min princip att inte flyga så ska jag åka till England och åka runt där för att dricka te och besöka trädgårdar. I och för sig kan man ju faktiskt ta både båten och tåget till England så den resan kanske kan bli av utan att några principer behöver frångås. Men en bra ände att börja i är väl att bjuda hem några vänner på Afternoon tea...
 

Afternoon tea

2 Läs mer >>
För ungefär ett år sedan var författaren till den här boken, David Jonstad, hit till Edsbyn och pratade om kollapsande civilisationer. Ända sen dess har jag tänkt läsa hans bok och nu har det äntligen blivit av.
 
 
Han resonerar här om civilisationers uppgång och fall genom tiderna. Genomgående likheter finns.
 
"Att samhällen hanterar problem genom att växa sig större och mer komplexa och sedan faller ihop när den egna samhällskroppen blir för tung att bära är ett fenomen som inte bara omfattar romerska riket och den klassiska mayacivilisationen. Många samhällen har gått samma öde tillmötes."
 
Vi har väl adrig haft ett mer komplext samhälle än det vi har nu...
 
David berättar om den rysk-amerikanske författaren Dmitry Orlov som refererar till Sovjetunionens kollaps, om hur människors solidaritet kommer fram under pressade lägen.
 
"Förtvivlan hängde i luften... Folk försökte sälja allt de hade för att få ihop till lite mat. Även medelklassen rotade i soporna. Bara de med utländsk valuta på fickan hade en fördel. Orlov berättar om ett tillfälle då han försökte utnyttja denna fördel. Utsvulten efter en tågresa gick han fram till en kvinna som sålde bullar från en vagn. Kön för att få köpa bullarna sträckte sig runt hela kvarteret. Han tog fram några dollarsedlar och bad att få köpa hela vagnen men kvinnan sa nej: Vad skulle i så fall alla de andra äta?"
 
Det är klart att det alltid finns människor som drar nytta av kriser för att roffa åt sig allt de kan. Men de allra flesta vill hjälpa varandra och vi människor har en fantastisk altruistisk förmåga. Vi hjälper varandra i krislägen.
En bekymmersam sak när ett samhälle kollapsar är så klart maten. Vi måste få våra grundläggande behov tillfredställda. Vad händer hos oss när oljepriset stiger?
 
"I Sverige är omkring hälften av all mat importerad - lågt räknat. Dessutom importeras en stor mänd foder till djuren inom mejeri- och köttindustrin. Och för att odlingarna ska kunna skötas behövs stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel, liksom bränsle till maskinparken."
 
Kostnaderna för att hålla civilisationen vid liv vilar på böndernas ryggar. Visst är det väl då väldigt märkligt att i så gott som alla civilisationer efter jordbrukets inträde så har bönder setts som lägre stående? Jag kan inte tänka mig en viktigare funktion i ett samhälle än att producera mat. Kan du?
 
Jaha. Men om vårt samhälle nu håller på att kollapsa, vad ska vi göra då? I slutet av boken finns handfasta tips om detta. Bland annat pratar David om resilens, om att bygga ett samhälle som är mera okänsligt för störningar utifrån. Ett samhälle som är mer självförsörjande, där vi har många kontakter med varandra och känner oss trygga. Det farligaste som kan hända är att rädslan och misstänksamheten tar över. En annan viktig sak är att prata om kriser. Att ha funderat runt vad som kan hända är ett sätt att förbereda sig.
 
Vi har nu under en längre tid levt i en lågkonjunktur och vi kan anta att det kommer att förvärras. I slutet av boken kommer några konkreta tips på hur du själv kan förbereda dig inför stundande, mer turbulenta tider. Men de tycker jag att du ska få läsa själv.
 
Ska du läsa EN bok för att motivera dig själv till omställning så är det den här.

Kollaps

1 Läs mer >>
Om pengars och människors värde
 
Jag har läst en mycket läsvärd och inspirerande bok.
 
 
 
Här ett av mina favoritavsnitt:
"Så här är läget: luftföroreningarna ökar, dicksvatten förorenas, regnskogar förstörs, den biologiska mångfalden minskar, tusentals arter utrotas, jodens resurser utarmas, sopberg och kärnavfall ökar, de kemikaliska tillsatserna i maten ökar liksom gifterna vi lagrar i våra kroppar, grödor genmanipuleras, världen blir varmare och polarisarna smälter. Borde vi inte fråga oss: Vad fan ska vi göra? Borde vi inte förskräckas, inse att någonting är fundamentalt fel i vårt sätt att leva? Borde vi inte ställa oss väldigt öppna för grundläggande systemförändingar?"
 
"Borde eller borde inte. Vi ställer inga sådana frågor. För vi vet redan svaret: vi ska vara någonting som kallas realistiska och som innebär att vi ska göra samma sak som vi har gjort de senaste tvåhundra till trehundra åren. Vi ska skapa arbeten, vi ska skapa efterfrågan, vi ska hålla hjulen snurrande och tillväxten hög och högre och högre och högre igen. Trots att denna realism kräver fler jordklot än ett finns det inget annat sätt."

Ninna Björk vänder på varje sten, tar upp avigsidor med vårt ekonomiska tänkande och det system vi alla är slavar under. Hon lyckas blanda in alla viktiga aspekter på ett mycket skickligt sätt och hon ställer relevanta frågor. Hon diskuterar även mellanmänskliga relationer och att hon vågar säga "Jag tycker" är ett stort plus. Alla som vågar få sin världsbild ifrågasatt borde läsa den här boken!

Lyckliga i alla sina ...

1 Läs mer >>
Just nu är jag inne i en period när jag vill läsa inspirerande böcker och tidningar istället för fakta (som jag vanligtvis proppar huvudet fullt av). Jag behöver lite positiva exempel för att väga upp allt elände tror jag. Den här har jag nyss läst ut, det är en bok jag blev glad och imponerad av.
 
 
Modiga människor som verkligen genomför det de drömmer om. Eller vad sägs om att under en hel månad låta hela familjen leva på endast sådant man odlat själv? De hade en försvinnande liten budget som de köpte vissa basvaror för men annars levde de utestlutande som självförsörjande. Respekt!
 
Lider du av klimatångest, eller någon annan typ av existensiell ångest för den delen, rekommenderar jag dig att läsa den här som motvikt. Lite praktiska exempel och "så-här-gjorde-vi-inspiration". Det behöver vi.
 
Finns att låna på biblioteket :)

Lev mer på mindre